Posted by: rickardlundgren | July 6, 2017

Positivt återbesök!

Hej!

Tiden sedan senaste hälsningen från oss har för Karin varit både upp och ner. Karin har tagit blodprov varje vecka för noggran uppföljning av blodcancerns utveckling. Hon får även jobbiga biverkningar av bromsmedicinen. Bla Svullet ansikte, vätska i kroppen, illamående och främst en stor trötthet. Vätskedrivande medecin som hon tar mot svullnaden gör henne ibland yr och även lite sämre njurvärden. Men hon har även fått gå tillbaka till sitt arbete i 25% och det är en positiv upplevelse. På Hannas studentfest tillsammans med hennes barndomsvän David så gästades hemmet av nästan 130 personer och även om Karin var helt slut efteråt så var det ändå en stor glädjedag för vår familj!


Idag har vi varit på återbesök på hematologen i Eskilstuna för att få reda på av Karins läkare om vilken prognos benmärgsprovet den 12 juni kan ge oss? Och i flera olika avseenden var det positiva besked! Det är nästan inga spår av leukemi i provet vilket läkarna kallar “optimal respons”. Karins kropp svarar behandlingsmässigt jättebra på cytostatika behandlingen som hon går på(Imatinib). Detta gör att hon inte längre är inom den lilla riskgruppen som inte överlever KML de första 5 åren – och det är vi så glada för!

Vidare så kunde läkaren meddela att om kommande två årens benmärgsprov visar lika goda resultat och kanske rentav bättre, så kommer Karin sannolikt tillhöra den gruppen av leukemi patienter som man numera efter 5 års behandling ger ett kort uppehåll i medicinering. Det har visat sig att 40% av dessa patienter får då inte någon ökning av cancerceller i blodet, utan blir friskförklarade!

40% är faktiskt riktigt många!!!!

Detta var en fin morot att sträcka sig efter i tro, hopp och bön.

Vi önskar er en fin sommar vidare!

Advertisements
Posted by: rickardlundgren | April 5, 2017

KML

Idag har vi varit hos blodläkaren i Eskilstuna och tagit del av hans och läkarna i Uppsalas konklusioner. Tre prover visar att det är Kronisk Myeloisk Leukemi. Det sista svaret kommer om ytterliggare någon vecka, men kommer med all sannolikhet att visa det samma.

Nu ska Karin under en vecka trappa ner cellgiftsbehandlingen. Den har sänkt hennes mängd av vita blodproppar ner till 32. Och så får hon nu börja med den bromsmedicin, Imatinib (Glivec) som hon ska ta varje dag resten av livet. Det är en lite äldre medecin jämfört med två andra som läkaren helst skulle ha velat använda. Men de ena av dessa nyare har hos andra retat igång bukspottskörtelinflamation och den andra ger vätska i lungsäcken! Eftersom Karin redan har haft rikligt av bägge de två problemen under 2015 så fick det bli den äldre medecinen.

De närmsta veckorna tas det ett blodprov varje vecka och om tre månader nytt benmärgsprov.

Posted by: rickardlundgren | March 31, 2017

Trött, men lättad!

För första gången skriver Karin hälsning på vår blogg – det säger väl en hel del…!/Rickard

Hej! Jag är hemma i vårt hus igen❤. Har idag fått info av läkare att den typ av leukemi jag har är KML. Förhoppnigsvis en “mindre dålig” typ som ofta svarar bra på behandling. 

Nästa vecka har de svar från alla prov & analyser och jag får veta hur den fortsatta behandlingen ska ske. Väldigt trött, men lättad Karin 💛 Kram

Posted by: rickardlundgren | March 30, 2017

Behov av framgång…

Det första Benmärgsprovet igår hamnade inte rätt. Under en lång stund försökte läkaren åtskilliga gånger och det var mycket smärtsamt för Karin. Till slut gav hon upp och tillkallade en äldre kirurg, som medan han sa “hej Karin”, slog ner spjutet i andra höftkammen, fyllde direkt fem rör, lämna spjutet kvar och gick tillbaka till sin operation – under en minut!

Detta benmärgsprov får vi svar på imorgon. Så det är en lång och dryg väntan idag. Tyvärr har Karin också fått en propp i armvecket nu! Det gör riktigt ont och är svullet. Vi protesterade tidigt över att den nålen borde bytas….men “nej då ingen fara” – snart känns det som om vi kan detta med infarter bättre än Sveriges samlade läkarkår! Vad hjälper det att de spritar sina händer ideligen när de inte vet skillnaden på tre och fem dygn?! Så sedan igår har hon blodförtunnande fragmin och jag håller på med läkarna o proppsar på det kraftigare medlet Heparin med tanke på Karins sjukdomshistorik med lungembolier och djup ventrombos.

Annars är det positivt att antal vita blodkroppar har sjunkit lite för varje dag. Tisdags 107 och onsdags 100. Det verkar som att Karin inte är inne i den accelererande fasen av leukemi och att cellgiftet ger en förbättring. Men vi är i behov av ordentlig framgång – typ ett Guds under?!

Posted by: rickardlundgren | March 28, 2017

Tillbaka på sjukhus…

Hej igen…

Detta känns konstigt och overkligt… men nu sker, efter 1,5 år sedan sist, åter en blogguppdatering för att vädja om förbön för Karin. Hon är tillbaka på sjukhus. I inlägget som gjordes vid jultider nämndes att Karin hade värk i sitt ben. Detta visar sig nu ha haft en specifik orsak. Och under årets första två månader har även stor trötthet och viktminskning infunnit sig. Fast i familjen har vi mer och mer börjat oroa oss för att det istället skulle vara en psykisk utmattning på gång. Det var det inte…

I tisdags gjordes en undersökning på Karins lungkapacitet och den visade att hon har bara halv lungkapacitet. Men man tog då också några blodprover som visade ett mycket lågt blodvärde(hb). Så Karin fick en tid hos läkare…men redan i fredags kväll blev jag, som just kommit till en församling i Norge, 76 mil hemifrån, uppringd av en läkare som kunde meddela att Karin genast skulle läggas in på Mälarsjukhuset i Eskilstuna för hennes vita blodkroppar hade skjutit upp i höjden till 256.

I Eskilstuna togs då några fler prover och man började förbereda oss på att Karin har fått blodsjukdomen leukemi. Simon och jag var hos Karin i Eskilstuna på lördagen. Hon är både ledsen och chockad. Bra är att vi kan be till Gud för varandra.

Att ha så höga halter av vita blodkroppar gör blodet trögflytande och skadar fort ögonbotten och njurarna. Därför förflyttades Karin tidigt i söndags till Uppsala Akademiska sjukhus för att åtgärda detta. I en behandling som heter leukeferes…centrifugerades allt Karins blod i en tunna, och då skiljer sig de vita från övrig blodplasma och man kunde effektivt suga ut de av leukemin felaktigt programmerade vita blodkropparna. Till slut efter 5 timmar låg det över två liter i några påsar.

Jag blev kvar hos Karin i Uppsala till måndag och idag togs ett benmärgsprov ur hennes höftben. Från den benmärgen skulle man nu inom en vecka fastställa vilken form för leukemi Karin har fått. Både vi och läkarna hoppas att den blodcancer Karin har är av det kroniska slaget och som bara behandlas med en lägre dos cellgift varje dag, livet ut. Man tror redan nu utifrån Karins blodbild att hon har fått den sorten som kallas kronisk myeloisk leukemi, och hon har därför tagit sin första dos cellgift (hydrea) idag. 

Vid kl 12:30 lämnade vi Uppsala och har tagit in på hometologen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Tanken var att Karin imorgon bara skulle få ett samtal här med en läkare om hur hennes behandlingsplan ska se ut och lite medecin recept. Men vid kl 15:30 fick vi just veta att benmärgsprovet i Uppsala anses ha varit misslyckat och därför måste göras om här i Eskilstuna imorgon.

Det handlar trots allt om en kort tid på sjukhus för Karin den här gången. Men ett kroniskt tillstånd att leva med resten av livet. Klart vi är lite uppgivna, ledsna och omtumlade. Men de sjukdomstillstånd som Karin fick gå igenom under 2015 var det mellan 60-70% dödlighet på. Kronisk leukemi har bara 15%…och det i sin tur beror framför allt på att det är flest människor över 75 som får detta. Så hennes chanser är mycket goda.

Men vi är tacksamma för om era förböner nu kan ge oss lite extra av Guds helande kraft och uppmuntrande omsorg o kärlek.

Mvh Karin & Rickard

Posted by: rickardlundgren | December 27, 2016

2016 bakom oss


Detta år har Karin återhämtat sig allt mer och för att anspela till blogginlägget i februari…om det inte vore för hennes nuvarande muskelbristning i ena benet så skulle hon nog i vecka 8 (2017)klassa in som en av de tuffare åkarna i Åre!

Men dottern Hanna har haft ett helt förskräckligt tungt år med rejält svår psykisk ohälsa. Alla instanser som finns för att hjälpa är inkopplade sedan länge, men det är uppenbart så att själen går inte att söva, operera eller dränera såsom man kunde göra med mamma Karin. Så till er som var så trogna bönekämpar runt Karin och tog hem det sjukdomsförloppet till seger vänder vi oss nu med vädjan att vara med och be till Gud för Hannas tillfriskning.

Posted by: rickardlundgren | February 22, 2016

Det är ju höjden alltså…!

Till Guds ära “i höjden”…far Karin nu fram på 3200 meters höjd utför pisterna i österrikes alper!!! 

 
Visst får hon pausa rätt ofta. Visst sitter hon hellre med i gondolen tillbaks ner förbi de svåraste partierna…men hon som i februari förra året, inte ens skulle kunna sitta utan korsett RESTEN AV SITT LIV – åker nu istället slalom, som hon ju tycker så mycket om – Må allt vad anda har prisa Herren!

Och de två senaste veckorna har hon arbetat 25% på sitt arbete som arbetsterapeut!!!

Posted by: rickardlundgren | December 4, 2015

En riktigt God Jul önskar familjen Lundgren

  Länge sedan sist…men här är en bild från den veckas semester i oktober som vi FICK (!) i dubbel bemärkelse, tillsammans som hel familj i Turkiet! Den säger väl egentligen allt… T A C K S A M H E T 

Varje dag är en fantastisk gåva till oss som familj. Vi får ju ha varandra. Vi betyder så oändligt mycket för varandra. Vi har inte bara en fortsättning på livet utan nästan ett nytt liv!

Karin har inte haft några läkarbesök  under hösten utan bara ett återbesök på intensiven i Nyköping för att bearbeta den tiden. I september hade hon en del mardrömmar, men nu är livet normalt. Sedan sommaren har Karin sakta, sakta återhämtat kondition både fysiskt och psykiskt, från nästan noll upp till att hon nu faktiskt kan åka iväg själv med bilen o handla mat – men då pustar hon lite! Hon har besökt sin arbetsplats, hälsat på sina kollegor, varit på musikalen Kristina från Duvemåla och kommer börja jobba deltid i januari!!! Säg tack – somebody!

Annars…? Hanna har just kommit hem från en lyckad missionsresa i Bangladesh! 

 Lukas kan nu rida själv på sin häst!!  

 Simon kommer snart hem till oss från bibelskolan i Aneby för att fira jullov. 

 Själv fiskar jag träskgäddor som bara den! 

  Från oss alla till er alla – en riktigt god jul! /familjen Lundgren

Posted by: rickardlundgren | September 11, 2015

Efter 2 9 1 sjukdagar…Grande finale – Finito – FRISK!!!

 
Vi kan inte hålla oss, utan gör nu en tacksamhetens blogg uppdatering redan nu från sjukhuset i Nyköping! Vi är här idag för att Karin just varit en timme på återbesök hos överläkaren Alicja. Läkaren har med ett leende från ena örat till det andra, just suttit och visat oss på många röntgenbilder, att det finns I N G E N infektion kvar i Karins buk! Hon sa flera gånger att det är så otroligt att hon inte kan finna några infektionshärdar i Karins buk. Inte ens de 7 små bölderna som satt långt upp som ett pärlband, mellan lungorna, alldeles vid kroppspulsådern, finns kvar! 

Alicja sa också; -vilken enorm “tur” Karin har haft som inte fått sockersjuka/diabetes, vilket är en vanlig följdsjukdom när man haft en så här svår pankreatit/bukspottskörtelinflamation. Det enda kvarstående nu efter 291 sjukdagar, är att bukspottskörteln inte helt reparerat sig i produktionen av enzymer som ska bryta ner maten, så Karin ska fram till jul fortsätta att hjälpa körteln med två tabletter vid varje måltid.

Alicja plockade lycklig bort en av de två dränslangar Karin har kvar. Och den andra ska bara sitta kvar en vecka eller två till, för att sedan också tas bort…Karin ska inte spolas längre av hemsjukvården, hon ska inte få blodförtunnande sprutor mer, hon ska sluta med två andra medeciner och är sjukskriven året ut för välgörande återhämtning av kondition och styrka genom rehab på sjukgymnastiken i Katrineholm….det enda hon ska göra nu är att LEVA och njuta av sitt fantastiska liv – Halleluja!!!

Posted by: rickardlundgren | September 2, 2015

Slutspurt i Karins tillfrisknande

En liten hälsning om Karins tillfrisknande den sista månaden, som skrivs i spöregn, fast med sol i hjärtat…för vi tror att vår Karin är i slutspurten av sitt tillfrisknande…

Karin har fortsatt göra framsteg med sin kondition och självkänslan under hela augusti månad, utan några av alla de andra månadernas bakslag!!! Hon har börjat köra lite bil. Handlat i matvarubutik. Varit med på Simons skolstart på bibelskolan i Aneby. Detta har Simon sett fram till så länge, men som syster Hanna bävat lite då hon nu förlorat en praktisk “stötfångare”(storebror) i livet som hon placerat sig bakom då och då vid lämpliga tillfällen!


Här besöker Karin sina föräldrars hem för första gången på 1 år och gör en rundvandring med sin pappa i deras trädgård.  
Hemsjukvården har under augusti månad idogt spolat Karins buk tre gånger om dagen. Ibland har det kommit ut mycket infektion, men mer och mer har spolvätskan blivit klarare och klarare när den kommer ut. Tills helt plötsligt i slutet av förra veckan, så var det liksom stopp inne i buken och går inte längre att spola igenom några av de tre hålen hon har. Fistelsystemet, “gångarna” som kroppen själv bildade under vintern för att kunna dränera ut all infektion ur buken, verkar ha brutits ner och nu har det nog förhoppningsvist läkt färdigt inne i buken…
I fredags röntgade de hela Karin i Nyköping och den 11 september ska vi få sitta ner med överläkaren Alicia  som funnits med enda sedan Karin insjuknade för 9 månader sen, och få reda på hur läget är. Vi tror det blir positivt då Karin mår så pass bra, bortsett från ett märkligt hugg av smärta, högt upp i mellangärdet som sätter in ungefär en gång om dagen…?

Men hon ligger ju i och tar fatt i de flesta göromål här hemma, tex 44 burkar äppelmos! 

 Och Lukas har åter plockat upp sin måndags ridning med en ny, lite tuffare cowboy häst!  

Lite spända är vi ju av förståeliga skäl inför min mammas gallstensoperation som ska genomföras om en vecka inne på Nyköpings lasarett…så bed gärna till Gud för den och för Ulla.

Återkommer efter beskedet den 11 september!

Older Posts »

Categories